Det här temat vill förklara ekologiska samband och förutsättningarna för ekologisk hållbarhet. Med hjälp av lekar och undersökningar närmar vi oss de stora ekologiska sambanden.

Fortbildning för dig

Välkommen till en utedag med oss! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning.

Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi vid behov kan prata om på plats.

För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning.

Syftet med denna temadag ute är att eleverna ska få lära sig att med biologins och geografins begrepp förstå och förklara ekologiska samband och förutsättningarna för ekologisk hållbarhet. Dessutom ska eleverna få en insikt i hur människan genom sin verksamhet påverkar jordens ekosystem. Vårt utepass ska ses som en liten del av ett större tema kring hållbar utveckling.

Utepasset genomförs som en serie övningar som tillsammans ska försöka skapa en helhet. Målet är att upplevelsen av den vilda naturen tillsammans med pedagogiska övningar ska ge eleverna förutsättning att förstå viktiga begrepp samt reflektera och ta ställning kring hållbarhetsfrågorna. Vi använder Joseph Cornells koncept ”flow learning” för att ge förutsättningar för koncentrerat lärande.

Exempel på aktiviteter:

• Lekar - med ekologiskt innehåll
• Produktiva frågor
• Uppgifter att ta ställning till - eget ansvar
• Fältstudier

Kopplingar till lgr22

Temat ”Hållbar utveckling 4-6”  ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen (geografi)
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling (geografi)
  

• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och
• ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, ochanvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Centralt innehåll åk 4-6

Biologi

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Geografi

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer

Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
Några grundläggande orsaker

Förarbete

Arbete i klassrummet

Före vår utedag vill vi att ni förbereda eleverna genom att berätta om temadagen och vilka saker ni hoppas att eleverna ska träna på och lära sig under dagen. Några av övningarna som ni hittar under rubriken "Utedagen" har särskilda förslag på förkunskaper.

Hållbar matsäck

Inför utedagen är det bra att tillsammans fundera över hur man får sin matsäck att passa in i ett hållbart samhälle. Vilken mat är mest hållbar? Hur ska man packa sin matsäck? Läs mer i HUT-boken på sidan 41.

Utrustning för eleverna

Lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. En bra tumregel kan vara att ta på sig dubbelt så mycket kläder som man just nu behöver på rasten. Kroppen blir mycket kallare när den är ute i flera timmar.

Utrustning för lärarna

Kamera eller något som man kan fotografera och filma med under dagen. Används till efterarbetet i klassrummet.

Matsäck för alla

En egen ryggsäck innehållande litet mellanmål, gärna med varm dryck, särskilt under de kalla årstiderna. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Vattenflaska är oftast bra, framförallt vid varmt väder.

Om vi lagar lunch ute

Eleverna behöver ta med sig, mugg, tallrik eller matlåda av plast, bestick och sittunderlag. Lärarna tar med sig alla ingredienser från skolköket, glöm inte oljan. Välj gärna dryck att blanda istället för festis. ENV tar med dunk och vatten att blanda med.

Involvera gärna eleverna i valet av lunch utifrån ett hållbarhets perspektiv.

Förbered eleverna inför matlagningen genom att tillsammans titta på våra filmer som finns under fliken laga mat över öppen eld.

• Se naturskolans filmer om att laga mat ute

Utedagen

Här nedan följer en redogörelse för hur en utedag med temat ”Hållbar utveckling” kan se ut. Det är en sammanställning över temats olika delmoment med hänvisningar till litteratur. Obs! Eftersom planeringen av temat skiljer sig åt från gång till gång beroende på antal grupper, gruppstorlekar, ramtider, åldrar m.m. kan det variera vilka övningar vi genomför.

Här hittar ni också förslag på efterarbete kopplat till respektive övning. Sidhänvisningar till HUT-boken läses som “Att lära in ute för hållbar utveckling”

Väcka lusten

• Tjänster och gentjänster (HUT-boken s. 166)
• Soptjuven (HUT-boken s. 72)
• Toppen att vara toppkonsument? (HUT-boken s. 83)
• Jakten på mat (HUT-boken s. 180)

Fokusera uppmärksamheten

• I Can see (Sharing Nature s. 100)
• How Close? (Sharing Nature s. 104)
• Animal Clue game (Sharing Nature s.81)

Erbjuda direkta erfarenheter

Vad är hållbar utveckling och vilket ansvar har du och jag?

Bolla tankar (HUT-boken s. 30)

En övning som visar vilka förkunskaper eleverna har om hållbar utveckling. Vad betyder ordet för eleverna?

Kan detta vara sant? (HUT-boken s.33)

Påståenden om livsstil och hur det påverkar miljön. Lägg gärna till påståenden som börjar med Jag kan påverka miljön genom att … (äta vegetariskt ibland, gå eller cykla, sortera sopor, spara på vatten mm.)

Efterarbete till Bolla tankar och Kan detta vara sant?

Under övningen fick alla elever ge förslag på “Vad kan jag göra för att hjälpa till så att miljön på jorden blir mer hållbar?” Samla alla förslag i en lista till klassen, kommer ni på fler? Använd listan till att utvärdera vad ni redan gör för miljön, ett poäng för varje elev som gör en viss punkt för miljön. Hur mycket mer kan ni göra? Testa under en månad att göra något nytt för miljön. Utvärdera med hjälp av samma lista efter en månad. Fick ni fler poäng?

Klimatet

36-leken (HUT-boken s.73)

Kasta tärningen och kolla vad du vet om klimatet.

Ekosystemtjänster - fotosyntes

Fotosyntesstafett

(Från Att lära in ute Bladet 1/18)

Här gäller det att flytta rätt molekyler till lagets bo för att bygga socker.

Förkunskaper: Molekylerna, syrgas, koldioxid och vatten

Efter leken visar eleverna fotosyntesens kemiska reaktion med hjälp av plastade kort.

Efterarbete till fotosyntesstafett

Skriv och rita fotosyntesens kemiska reaktion när ni är tillbaka i klassrummet. Koldioxid + vatten + ljusenergi ⇒ druvsocker + syre eller 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Jämför gärna med cellandning kroppens förbränning. Druvsocker + syre ⇒ energi + koldioxid + vatten.

Undersök bladets teknik och gör vackra frottage av bladnerver. (Att lära teknik ute s. 34) Ett blad har ofta en svag “dal” där mittnerven går. Varför det? Testa att hålla i ett A4- ark rakt ut i kortsidan, vad händer? Testa att vika pappret på mitten så att det bildas ett veck, vik ut pappret och testa en gång till. Vad hände? Jämför pappret med med bladet. Varför är det bra för trädet att bladen står rakt ut? Tag ett blad från valfritt träd, lägg det med nerverna upp under ett papper. Gnugga försiktigt med en krita över bladet, sk frottage. Titta på nerverna som bildas. Fundera över vad det är som gör att bladet kan stå rakt ut.

Tjänster och gentjänster (HUT-boken s. 166)

Lek som visar hur djur är beroende av syre från växter och hur växter är beroende av djur för fröspridning

Förkunskaper: Fotosyntesen

Efterarbete till Tjänster och gentjänster

Rita upp leken på tavlan, ta hjälp av varandra för att minnas. Vad var det som hände i leken? Vad kunde vi lära oss av att leka den? Övningen att minnas leken kan också göras i par eller mindre grupper.

Växthuseffekten

Energistrålarna (HUT-boken s. 65)

Lek som illustrerar växthusgasernas påverkan på jordens temperatur och hur temperaturen ökar med förbränningen av fossila bränslen

Förkunskaper: vattenånga, koldioxid

Efterarbete till Energistrålarna

Rita en modell av växthuseffekten. Vad lärde vi oss av leken? När är växthuseffekten bra? När blir den ett problem?

Ekosystem - näringskedja - kretslopp

Jakten på mat (HUT-boken s. 180 )

Lek som illustrerar näringskedja i ett ekosystem samt behovet av nedbrytare för att skapa ett kretslopp. Lägg till solen när leken avrundas och illustreras med en enkel näringskedja. (sol → maskros → hare → räv)

Förkunskaper: Vad är en näringskedja?

Efterarbete till Jakten på mat

Rita egna näringskedjor i klassrummet eller en hel näringsväv.

Vem äter vem? (HUT-boken s. 184)

En kull-lek med elever indelade i två lag som ska kulla varandra. Alla i laget har olika roller i näringskedjan. Lägst i näringskedjan är den som blir kullad. Det lag som först kullar räven i det andra laget vinner. (påminner om leken “General och spion”) Illustrerar begreppen näringskedja, nedbrytare, kretslopp.

Förkunskaper: Vad är en näringskedja?

Efterarbete till Vem äter vem?

Skriv upp alla roller från leken på tavlan, blir det en näringskedja? Visar leken ett kretslopp? Hur kan bakterien “vinna” över räven? Vem är viktigast i näringskedjan? Släpp diskussionen fri och håll tummarna att svaret blir att i en näringskedja är alla viktiga!

Toppen att vara toppkonsument? (HUT-boken s. 83)

Lek som visar hur energin/maten sprids i en energikedja samt hur gifter kan anrikas i näringskedjan.

Förkunskaper: Näringskedja, producenter och konsumenter

Efterarbete till Toppen att vara toppkonsument

Varifrån kommer miljögifterna i Enköping? Finns det förbränning, metallindustri, textilindustri eller jordbruk här? Hur mår Mälaren? Vilken nytta gör Vattenparken?

Ekosystemtjänster - nedbrytare

Gråsuggor - produktiva frågor kring en viktig nedbrytare.

Eleverna undersöker detta viktiga kryp lite närmare. Eleverna tillverkar ett gråsuggebo.

Förkunskaper: Vad är en nedbrytare? Vad gör den?

Naturskolan i Lund har samlat information om gråsuggor på sin webbplats.

• Läs mer om gråsuggor på naturskolan i Lunds webbplats

Efterarbete kring Gråsuggor

Studera elevernas gråsuggebon och lär er mer om gråsuggor.

Nedbrytare

Vart tar alla löv, som nu fallit till marken, vägen?

Övningen finns på naturskolan i Lunds webbplats.

• Se övningen om nedbrytare på naturskolan i Lunds webbplats

Efterarbete till Nedbrytare

Undersök det två olika burkarna som skapades under utedagen. Vad har hänt? Varför?

Människans påverkan på naturen

Fragmenteringsleken (HUT-boken s. 196 )

En kull-lek som illustrerar utrotningen av djurarter p.g.a. människans verksamhet

Efterarbete till Fragmenteringsleken

Vad ville leken visa oss? Kan vi människor göra på något annat sätt?

Soptjuven (HUT-boken s. 72)

Lek som visar att olja och plast bildats under årmiljoner av plankton och andra växter och vikten av återvinning av plast.

Sopjakten - ENVs fortsättning på Soptjuven (HUT-boken s. 72)

Gör en onaturlig stig med sopor.

Material: Långrep, nio stycke sopor

Gör en onaturlig stig med följande nio sopor: tuggummi, tidning, plastpåse, PET-flaska, aluminiumburk/konservburk, organiskt material tex äppelskrutt, ballong, fimp, glasflaska.

Den onatuliga stigen skapas med hjälp av ett långrep på ca 25 meter. Föremålen placeras till höger om repet ca en meter in och max en meter upp.

Elevernas uppgift är att en och en under tystnad långsamt röra sig utmed repet och försöka memorera alla föremål som de ser. I slutet av repet tar en vuxen emot eleverna och frågar hur många saker de sett.

Sen paras eleven ihop med en annan kompis som är klar och går och ställer sig sist i leden igen. Den här gången får man viska med kompisen och se om man ser fler föremål. vid repets slut redovisar man antalet man såg.

När alla är klara med promenaden efter repet samlas man i cirkel för att försöka återge alla sakerna tillsammans. Har vi gemensamt lyckat hitta alla sopor?

Gör en ny övning med samma sopor.

Material: bilder/kort på de nio soporna från övningen onaturlig stig ( varje grupp får en bunt med nio bilder), ett meter rep samt nio faktakort om soporna. Ett faktakort per sopa som berättar om nedbrytningstid i naturen.

Eleverna får nu arbeta i par eller små grupper. Nio grupper är optimalt. Uppgiften är att sortera de nio soporna i den ordning man tror att det tar för materialet att brytas ner i naturen, snabbast längst till vänster.

Eleverna lägger ut lapparn i den ordning dom tror på, som en tidslinje under repet. Låt denna del av övningen gå ganska fort.

När alla elevgrupper har en gissning samlas vi i cirkel. Varje grupp får ett faktakort som beskriver en av soporna. Eleverna redovisar sin sopa för klassen. Nu är det viktigt att soporna kommer i kronologisk ordning utefter nedbrytningstid.

Efter redovisningen är ordet fritt om någon blev förvånad över något. Är det någon grupp som vill ändra på sin sortering så får dom nu tid att göra det.

Finalövning - alla sopor på rätt plats.

Material: Nio sopkort per grupp, sopsorteringskärl för korten på sopor. (t.ex. glasslådor med skylt på vad som ska sorteras där)

Grupperna ställer sig på led för en klassisk stafett. Varje sopa ska nu hamna i rätt sorteringskärl. Första person i ledet tar en sopa springer och lämnar den i rätt kärl, växlar till nästa person som tar nästa sopa och så vidare till allt är sorterat. Givetvis får laget hjälpas åt så att allt blir rätt sorterat.

Blev det rätt? Kort koll av resultatet.

Efterarbete till Soptjuven och sopjakten

Hur mycket plast använder ni i er familj? Samla allt plastskräp hemifrån under några dagar. Ta med den rengjorda plasten till skolan. Kan man sortera den här plasten enligt några kriterier? Behöver vi all plast? Kan vi plastbanta? Hur?

Mer om skräp och återvinning hittar man på Håll Sverige Rents webbplats. Om man vill kan man avsluta området med en tipspromenad från samma sida.

• Läs mer om återvinning på Håll Sverige Rents webbplats

Efterarbete

I det här temat har vi valt att placera efterarbetet under respektive övning. Det är för att efterarbetet är specifikt kopplat till den övningen. Under en utedag kommer vi inte att genomföra alla övningar. I er dagplanering kan ni läsa vilka övningar vi valt till er dag och då kan ni enkelt hitta förslagen till efterarbete under respektive övning.

Litteratur

HUT - boken. Att lära in UTE för hållbar utveckling, Lisa Behrenfeldt m.fl. ISBN: 978-91-979600-8-3

Sharing Nature – Nature awareness activities for all ages, Joseph Cornell ISBN: 978-800-424-1055