Klimat och energi 2019-2022.

• Ärendenummer: KS 2019/496
• Beslutad av kommunfullmäktige
• Gäller från och med den 14 oktober 2019
• Gäller till och med år 2022
• Gäller för Enköpings kommun
• Ansvarig funktion: Kommunledningsförvaltningen

Ett löfte mellan kommunen och länsstyrelsen

Länsstyrelsen har tagit fram en Färdplan för ett hållbart län där fyra regionala åtgärdsprogram ska svara för dess genomförande. Inom ramen för varje åtgärdsprogram ges kommunen möjlighet att signera hållbarhetslöften. Först ut är åtgärder för klimat och energi. Kommande program har fokus ekosystem och biologisk mångfald (2020) vatten (2021) och samhällsutveckling (2022).

Genom ett hållbarhetslöfte förbinder sig kommunen att genomföra ett antal åtgärder, enskilt eller i samverkan med andra aktörer.

Kommunen kan sätta egna verksamhetsmål för åtgärderna och ansvarar för finansiering samt för att åtgärdsarbetet omhändertas i den egna verksamheten. För Enköpings del föreslås detta integreras med respektive nämnds arbete med långsiktig plan eller årsplan (beroende på när nya löften beslutas tidsmässigt).

Tecknade löften gäller under hela programperioden 2019-2022 och nya löften kan adderas till under samma period. Signering av hållbarhetslöften görs av KSO vid en årlig ceremoni där länets åtgärdsarbete uppmärksammas.

Positiva mervärden

Förutom att kommunen ges möjlighet att fördjupa och konkretisera sitt hållbarhetsarbete inom ett antal områden under en flerårsperiod ser Enköping fler positiva mervärden av att signera hållbarhetslöften.

De kommuner och aktörer som ansluter sig till samma aktiviteter kommer kunna ingå i en samverkansgrupp som kan utbyta erfarenheter och inspirera varandra i genomförandet av åtgärderna. Enköping ser samverkan som en naturlig och nödvändig del av kommunens arbete. Tillsammans med andra kan vi komma ännu längre.

Alla aktörers löften kommer även kommuniceras ut via framförallt länsstyrelsens externa websida. Det är positivt som ett komplement till kommunens egen kommunikationsinsats och gör att budskap kommer kunna nå fler målgrupper. Då många av löftena handlar om hållbar livsstil och beteendefrågor är kommunikation ett viktigt verktyg för att få genomslag och effekt av åtgärderna.

Uppföljning

Antagna hållbarhetslöften kommer följas upp årligen av Länsstyrelsen. Uppföljningen fokuserar på genomförandet av åtgärder i förhållande till uppsatt verksamhetsmål.

Uppföljning kommer fokusera på status på genomförande av åtgärd/aktivitet enligt en graderad skala.

En sammanställning av uppföljningen kommer att presenteras för Uppsala läns Miljö- och klimatråd, samt publiceras på Länsstyrelsens externa webbsida.

Enköpings beslutade mål för en mer hållbar kommun

I detta avsnitt beskrivs hur hållbarhetslöften blir en integrerad del i kommunens långsiktiga arbete med hållbarhetsfrågor.

Kommunfullmäktiges långsiktiga plan för 2020-2023

I juni 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om en långsiktig plan för kommunen mellan åren 2020-2023. Planen slår fast att allt arbete ska genomsyras av intentionerna och målen i Agenda 2030. Tack vare Enköpings nya styrmodell så fattar kommunfullmäktige nu beslut om mål som är fleråriga. Syftet med detta är just att ge förutsättningar för långsiktiga och hållbara satsningar.

Särskilt viktiga Agenda 2030 mål

I den långsiktiga planen för 2020-2023 har fullmäktige särskilt lyft fram vikten av Agenda 2030 målen:

• Mål 3: God hälsa och välbefinnande
• Mål 4: God utbildning till alla
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

De hållbarhetslöften som nu ska beslutas berör framförallt målet 13 då klimat och energi är tätt sammankopplade med klimatförändringar. Det är inom dessa områden som störst åtgärder måste genomföras för att bekämpa klimatförändringarna som ger stora negativa effekter på samhället.

Agenda 2030 mål 13

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser. Effekterna är redan nu synliga och kommer att bli katastrofala såvida vi inte agerar nu. Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger också stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur som kommer att skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Kommunfullmäktiges 20 övergripande mål

Den långsiktiga planen utgörs av 20 övergripande mål inom kommunens sex uppgifter:

• Skapa förutsättningar för delaktighet i samhällsutvecklingen och tilltro till demokratin
• Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande
• Skapa förutsättningar för att leva ett självständigt liv
• Skapa förutsättningar för gemenskap, aktiviteter och upplevelser
• Skapa förutsättningar för en hållbar och trygg livsmiljö
• Skapa förutsättningar för mångfasetterat näringsliv och en bred arbetsmarknad

De hållbarhetslöften som nu ska beslutas berör framförallt uppgiften om att skapa förutsättningar för en hållbar och trygg livsmiljö.

Det aktuella KF-målet är:

"Enköping är en klimatsmart, fossilfri och väl fungerande kommun där det är enkelt att ha en hållbar livsstil".

Förslag till prioriterade hållbarhets­löften

Löftena inom klimat och energi delas in i fyra områden:

• Transporter och arbetsmaskiner
• Energi- och effektanvändning
• Förnyelsebar energi
• Indirekt klimatpåverkan från konsumtion

Enköpings kommun arbetar i stort sett med alla löftesområden men väljer att fokusera på de löften som ligger i linje med prioriterade mål från fullmäktige och inom de områden som kommunen vill se störst förflyttning. Då kan löftet fungera pådrivande och sätta extra ljus på de politiska ambitioner som finns.

Åtgärd 1. Öka gång och cykling

Åtgärdens syfte är att minska klimatpåverkan från persontransporter med fossila drivmedel. Målet är att minska länets persontransporter med bil och öka andelen transporter som görs med gång eller cykel.

Beskrivande bakgrund

En hög andel av persontransporterna i länet är korta, under fem kilometer, och utförs till största delen med bil. För att länets invånare ska kunna minska privatbilismen till förmån för ökad gång och cykling måste trygga och funktionsenliga alternativ till bilresan finnas på plats. Genom nytänkande och klimateffektiv samhällsplanering går det även att minska behovet av bilresor genom att på gång- och cykelavstånd erbjuda god samhällsservice samt närhet till grönområden för rekreation och spontanidrott.

Utmaningarna inkluderar i nuläget avsaknad av cykel- och gångvägar, osammanhängande cykelstråk, otrygga väg- och korsningslösningar och otillräckliga parkeringsmöjligheter för cyklar. En stor utmaning ligger i att få människor att byta vanor och välja gång och cykling framför bilresande.

Enköpings fokus

2017 antog Enköpings kommunfullmäktige dokumenten ”Trafikstrategi för Enköpings tätort” och ”Parkeringspolicy för Enköping”. Dessa dokument utgör den övergripande trafikstrategiska inriktningen för Enköping och med målsättningen att öka det hållbara resandet i kommunen. De utpekade målen innebär att senast 2030 ska hälften av resorna inom Enköping stad vara hållbara resor (gång, cykel, kollektivtrafik) och senast 2040 ska de hållbara resorna utgöra tre fjärdedelar av det totala resandet.

Den inriktning som pekas ut inom ramen för de föreslagna hållbarhetslöftena ligger därmed helt i linje med Enköpings kommuns målsättningar inom transportområdet. De flesta av Länsstyrelsens föreslagna aktiviteter, inom ramen för åtgärdsområde 1, planeras redan att genomföras i Enköping. Genom att anta hållbarhetslöften och fokusera på enskilda aktiviteter får dessa en större prioritet och en tydligare målsättning.

Aktiviteterna har valts utifrån dels redan initierade processer som är av mer övergripande karaktär, dels utifrån vilka aktiviteter som är mer riktade och möjliga att genomföra inom angivna tidsramar.

Valda aktiviteter (minst tre)

• Inom ramen för ny översiktsplan arbeta fram riktlinjer för att genom samhällsplanering aktivt skapa förutsättningar för ett minskat resebehov.
• Vidta strategisk hastighetsbegränsning för motorfordon för att öka prioriterade vägsträckors attraktivitet för gång och cykel.
• Anlägg nya gång- och cykelvägar där de saknas, samt höj standarden på befintliga gång- och cykelvägar med övergångsställen och belysning enligt Trafikverkets VGU.
• Säkerställ att cykel- och gångvägar hänger ihop i stråk.
• Utforma riktlinjer för, och anlägg, säkra gång- och cykelvägar till skolor.
• Prioritera snöröjning av gång-/cykelbanor framför bilväg (även utanför tätort).
• Anlägg säkra och attraktiva parkeringsmöjligheter för cykel vid viktiga målpunkter som skolor, stationer, resecentra, affärer, och arbetsplatser.
• Iordningsställ servicepunkter för cyklar.

Resursbedömning

Aktiviteterna bedöms inte medför behov av ökade resurser då arbetet redan planerats in ramen för budget 2020. Samverkan inom ramen för aktiviteterna bedöms kunna bidra positivt till det egna arbetet.

Åtgärd 3. Fossilfri arbetspendling och möteskultur

Åtgärdens syfte är att minska klimatpåverkan från arbetsrelaterade resor. Målet är att minska behovet av arbetspendling och tjänsteresor. Den arbetspendling och de tjänsteresor som behöver göras ska helst vara kollektiva och/eller fossilfria.

Beskrivande bakgrund

Majoriteten av bilresandet i länet utgörs av arbetspendling och bilresor i tjänsten. Rusningstrafik orsakas av trängsel då arbetspendlare ska till och från arbete och studier. Samtidigt visar fordonsstatistik att bilar står parkerade runt 90 procent av tiden vilket kräver stor markåtgång för parkering. För att minska klimatpåverkan från arbetspendling och minimera behovet av stora parkeringsytor krävs åtgärder som både minskar behovet av bilburen arbetspendling och ger förutsättningar för fossilfria alternativ där pendling ändå behövs.

Arbetsgivare har möjlighet att minska behovet av arbetspendling och tjänsteresor genom att nyttja digitala verktyg och skapa policy för resfria möten samt tillåta distansarbete.

För att uppnå ett önskat beteende kan det vara effektivt att kombinera ”morot och piska”, till exempel vid borttagande av parkeringsplatser samtidigt erbjuda fler cykelparkeringar och gratis cykelservice.

Tjänsteresor med flyg orsakar stor klimatpåverkan och det är särskilt angeläget att dessa resor minskar och att flyg enbart används om alternativen är tidsmässigt orimliga.

Enköpings fokus

Ett aktuellt och stor projekt i Enköpings kommun är planeringen av ett nytt kommunhus. Under hösten 2019 kommer lokalisering vara en fokusfråga och just hållbart resande en viktig parameter. Lokalisering och utformning av ett nytt kommunhus ger oss stora möjligheter att påverka beteenden och möjliggöra fossilfri arbetspendling och möteskultur. Av den anledningen anses ett hållbarhetslöfte inom detta område ge positiva mervärden i projektet.

Som en del i arbetet med nytt kommunhus kommer en resvaneundersökning genomföras vilket kan ligga till grund för en uppdatering av resepolicyn för tjänsteresor.

Utifrån befintlig statistik kring organisationens resor är ambitionen att sänka andelen flygresor som en integrerad del av uppdaterad resepolicy.

Valda aktiviteter (minst två)

• Halvera tjänsteresor som utförs med flyg.
• Erbjud tjänstecyklar.
• Säkerställ enkelt förfarande för att genomföra tjänsteresor med kollektivtrafik, exempelvis genom att tillhandahålla UL företagskort.
• Anta en resepolicy med minst årlig uppföljning.
• Genomför en resvaneundersökning av anställdas arbetspendling i syfte att identifiera hinder till fossilfri arbetspendling.
• Underlätta för att cykla, gå eller ta kollektiva färdmedel till arbetsplatsen genom att ha säkra anslutningar för gång och cykel, goda parkeringsmöjligheter samt omklädningsrum med dusch. (genom projektet nytt kommunhus)

Resursbedömning

Majoriteten av aktiviteterna bedöms inte medför behov av ökade resurser då arbetet redan planerats in. Samverkan inom ramen för aktiviteterna bedöms kunna bidra positivt till det egna arbetet.

Däremot kan aktiviteter som halvera tjänsteresor med flyg medföra ökade kostnader för alternativa transportmedel eller hotellövernattningar utifrån att resor kan ta längre tid. Eventuell kan fler tjänstecyklar behövas för att täcka alla behov vilket då innebär nya inköp. Kan däremot tjänsteresor flyttas från bilpoolen till cykel kan antalet bilar på sikt minska.

Åtgärd 10. Minska energi- och effektanvändning för fastigheter och verksamheter

Åtgärdens syfte är att minska klimat- och miljöbelastningen från energianvändning samt öka resursutnyttjandet för befintliga elnät. Målet är att minska energianvändningen i relation till verksamheten, samt minska maxeffektbehovet.

Beskrivande bakgrund

Energieffektivisering är ett etablerat område där det finns mycket stöd och bidrag att ta hjälp av. Inom åtgärden finns möjlighet till samarbete med Energikontoret, Klimatprotokollets fokusgrupp energi med flera.

Genom att göra en energi- och effektkartläggning har aktörer med lokaler och/eller processer en möjlighet att få en tydlig bild av lokalens/processens aktuella energi- och effektanvändning samt förslag på prioriterade förbättringsåtgärder som kan spara både energi och pengar.

Med energianvändning avses den energi som byggnaden behöver tillskott med, det vill säga utanför byggnadens klimatskal. Energi från solfångare och den värme som hämtas från utomhusluft eller mark ska alltså räknas med (till skillnad från nuvarande regler i BBR, Boverkets byggregler).

Enköpings fokus

I kommunens verksamhetslokaler övervakas energianvändningen kontinuerligt. Vid byggnation riktas arbetet mot energismarta byggmetoder och lösningar till exempel har man inom kommunen beslutat att miljöbyggnad Silver är minimikrav.

Valda aktiviteter (minst en)

• Genomför energi - och effektkartläggning med åtgärdsplan inklusive besparingsmål för huvuddelen av organisationens fastigheter och/eller verksamheter samt genomför föreslagna åtgärder.
• Utbilda ansvariga för fastighet, uppvärmning, ventilation och processer för att möjliggöra optimal drift och reglage av egna processer.

Resursbedömning

Aktiviteterna bedöms inte medför behov av ökade resurser i dess nuvarande formulering och ambition, utan kan genomföras utifrån nuvarande resurstillsättning.

Åtgärd 12. Öka produktionen och användningen av återvunnen eller förnybar energi och av fossilfria drivmedel

Åtgärdens syfte är att minska miljö- och klimatpåverkan genom att öka andelen förnybar energi och fossilfria drivmedel. Målet är att öka andelen återvunnen eller förnybar energi och fossilfria drivmedel.

Beskrivande bakgrund

År 2030 ska Sveriges fordonsflotta vara fossiloberoende, år 2040 ska elproduktionen i Sverige vara 100 procent förnybar och år 2045 ska Sverige vara klimatneutralt.

För att möjliggöra en hållbar omställning kommer produktionen av förnybar el behöva öka, kanske framförallt i form av sol- och vindkraft samt kraftvärme, detta för att kunna ersätta el från kärnkraft vid utfasning av denna.

Vid installation av solceller bör i första hand existerande ytor nyttjas, exempelvis tak och väggar på befintliga byggnader.

Enköpings fokus

I samband med nyproduktion, ombyggnation eller planerat underhåll undersöks möjligheten till solceller. Det innebär en initial kostnad men installerat vid en fastighet med bra förutsättningar så återbetalar det sig över tid. Restvärme är ett annat område där kommunen arbetat aktivt ett exempel är att tillvarata spillvärme från ishallen. Grön el används och utfasning av oljepannor har genomförts, två anläggningar kvarstår.

Valda aktiviteter (minst en)

• Tillvarata spill-/restvärme eller andra spill-/restenergier, helst utan att öka verksamhetens användning av el.
• Kartlägga vilka fastigheter som lämpar sig för solceller för att i ett senare steg installera solceller.
• Byt från olja till förnybart bränsle.

Resursbedömning

Aktiviteterna bedöms inte medför behov av ökade resurser i dess nuvarande formulering och ambition, utan kan genomföras utifrån nuvarande resurstillsättning. Medel för solceller finns avsatta i investeringsbudget.

Åtgärd 13. Minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt

Åtgärdens syfte är att minska klimatpåverkan från byggnaders och anläggningsprojekts livscykel. Målet är att öka andelen återvunnen eller förnybar energi och fossilfria drivmedel.

Beskrivande bakgrund

Byggnader ska ha liten klimat- och miljöpåverkan från såväl byggskede som från användningsskede och det finns stor förbättringspotential inom området. Detsamma gäller för väg- och anläggningsprojekt.

För att driva på utvecklingen mot minskad klimatpåverkan från byggnader föreslår Boverket att krav införs på klimatdeklaration av byggnader i ett livscykelperspektiv samt att en nationell databas med generiska klimatdata för byggsektorn skapas.

Att minska utsläppen under byggskedet är viktigt då dess andel av utsläppen ökat i takt med att utsläppen från användningsskedet har minskat, även i absoluta tal står utsläpp från byggskedet för en ansenlig del av de totala utsläppen. Även vid renovering samt vid om-/tillbyggnation bör klimatpåverkan från material och renoveringsprocess få ökat fokus.

Åtgärden bör genomföras stegvis och inledas med kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte mellan beställare och branschaktörer i syfte att identifiera relevanta upphandlingskrav på beräkning och minskning av klimatpåverkan.

Enköpings fokus

Enköpings fokus under de senaste åren har legat på att minska klimatpåverkan och driftkostnader under användningsfasen av en byggnad. Att arbeta med klimatpåverkan i byggskedet och vid anläggning av väg och gata är ett nytt område att ta sig an. Ett steg som redan är på gång är klimatpåverkan från stommen och grundkonstruktionen, tack vare revidering av kraven i miljöbyggnad.

Ett annat stor och spännande projekt är utvecklingen av Myranområdet som sker inom ramen för arkitektävlingen Europan. Kopplat till detta har kommunen beviljats projektpengar från Energimyndigheten vilket satt ökar fokus på att utvecklingen av området ska ske energieffektivt och klimatsmart.

Valda aktiviteter (minst en)

• Analysera hur stor klimatpåverkan är i byggfasen som ett första steg för att kunna ställa krav i upphandlingar i senare skede. Ett test i mindre skala kommer genomföras under perioden.
• Utarbeta arbetsmetod för att säkerställa att tidigt i planskedet ta fram smarta lösningar och energieffektiva metoder som leder till minskad klimatpåverkan (projekt ANT- Agil Climatneutral Transformation).
• Enköping ska analysera vilka möjligheter planmonopolet ger att ställa högre krav på oss själva och andra byggherrar att styra utvecklingen mot mer klimatsmarta byggnadsmaterial och produktionsmetoder.

Resursbedömning

För att genomföra första punkten kommer resurser behöva tillföras. Kan ske med konsult eller till exempel inom ramen för ett examensarbete.

Åtgärd 15. Inspirera till klimatsmarta val

Åtgärdens syfte är att minska klimatpåverkan från privatkonsumtion genom aktiva val och beteendeförändringar hos länsinvånarna. Målet är att inspirera länsinvånarna till ett mer klimatsmart och hållbart liv.

Beskrivande bakgrund

Klimatpåverkan från vår konsumtion behöver minska. Samhället bör därför röra sig mot minskad materiell konsumtion till förmån för ökad tjänstekonsumtion, exempelvis är det generellt mer klimatvänligt att konsumera kulturupplevelser än prylar. De största utsläppsminskningarna som en privatperson kan göra är genom färre internationella flygresor, mindre köttkonsumtion och mer hållbara fordonstransporter. En minskad materiell konsumtion bör kombineras med ökad livslängd på produkter. Produktgrupper med särskilt stor klimatpåverkan är bland annat textilier och elektronik.

För att uppnå beteendeförändringar som medför mer hållbara konsumtionsmönster behövs en ökad medvetenhet och kunskap om konsumtionens klimatpåverkan och om hållbara alternativ i kombination med förändrade normer och attityder. Kommunens roll i detta är att utifrån sin verksamhet stimulera och inspirera till beteendeförändringar som leder till minskad klimatpåverkan från privatpersoner i länet.

Enköpings fokus

Enköpings kommun har genom att arbeta med informationskampanjer och beteendeförändring över tid sett att det är framgångsrikt för att kanalisera hållbarhetsbudskap till medborgare.

Att arbeta med att ändra beteende skapar möjlighet till en långsiktig förändring där människor internaliserar de budskapen som är prioriterade med målet att minska klimatpåverkan.

Enköpings kommun ser inte i första hand förbud och tillämpande av lagar för att genomdriva beteendeförändring. Istället ses de som komplement till ett långsiktigt pågående kommunikationsarbetet. Området dricksvatten är ur flera perspektiv ett viktigt område på området hållbarhet. De som har störst möjlighet att minska slöseri och störst möjlighet att påverka är de tilltalade målgrupperna och konsumenterna av dricksvatten.

Där Enköpings kommun kan göra aktiva val för att främja en hållbar verksamhet är måltidsproduktion ett framgångsrikt område. Över tid har man arbetat aktivt med riktlinje för livsmedelsupphandling som är politiskt förankrade som förespråkar och sätter tydlig inriktning för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Där är ökad andel vegetabilier, närproducerade och säsongsanpassade råvaror en viktig del.

Området matsvinn är högt prioriterat hos Enköpings kommuns Måltidsservice som arbetar aktivt med olika metoder att minska matsvinn: såväl det som uppkommer inom den egna verksamheten (produktions-, serverings- och tallrikssvinn). Som möjligheten att i samarbete med en stor livsmedelsgrossist kunna ta tillvara råvaror med kort datumstämpling, kunna påverka och minska det totala matsvinnet. Det sker också ett arbeta med att kommunicera och skapa medvetenhet om detta arbete och aktiva val – att minska svinn - till matgästerna

Enköpings kommun har tillsammans med Västerås, Eskilstuna och Strängnäs inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder arbetat fram och antagit en handlingsplan i syfte att minska konsumtionens klimatpåverkan – Handlingsplanen har fyra mål som är kopplade till flera förslag på aktiviteter, aktiviteterna riktar sig både till politiker, näringsliv och privatpersoner.

• En av de föreslagna 4M-aktiviteterna är att anordna workshops med tema konsumtion för olika intressegrupper; invånare, näringsliv och den egna organisationen.
• Ett annan 4M-aktivitet är att lyfta exempelvis kultur som ett alternativ till konsumtion av varor (samarbete med kultur/fritid).
• 4M-gruppen planerar även att ta fram gemensamt informationsmaterial/kampanj om cirkulär ekonomi, återanvändning och återvinning.

Detta kommunöverskridande arbete ligger väl i linje med intentionerna i hållbarhetslöftena.

Valda aktiviteter (minst två)

• Genomför aktivitet för att öka kunskap om, och inspirera till, en mer hållbar livsstil. Ett sätt är att ordna studiecirklar inom exempelvis hållbarhet och Agenda 2030.
• Genomför seminariedag med klimatfrågor kopplade till konsumtion och/eller kapitalplaceringar.
• Genomföra strategi för mer hållbar måltidsproduktion: öka andel vegetabilier, inköp av säsongsanpassade råvaror samt utarbeta metoder för att minska matsvinn.
• Genomföra dricksvattenkampanj för att öka medvetenhet om vatten som ändlig resurs samt påverka beteende för att uppnå ett hållbart vattenanvändande.
• Enköpings kommun ska arbeta för att Vafab redovisar ett tidsmål för när återbruket i Enköping kan vara ombyggt till en fungerande kretsloppspark och därmed bidra till målet att skapa en klimatsmart cirkulär ekonomi.

Resursbedömning

Aktiviteterna bedöms inte medför behov av ökade resurser då arbetet redan planerats in ramen för budget 2020.

Åtgärd 17. Utbildnings- och informationsinsatser för beslutsfattare

Syftar till att skapa förutsättningar för mer klimatsmarta och långsiktigt hållbara beslut. Målet med åtgärden är att öka beslutsfattares kunskap inom klimat- och hållbarhetsfrågor för att skapa förutsättning för långsiktigt klimatsmarta och hållbara beslut.

Beskrivande bakgrund

Samhället och den lokala och regionala planeringen behöver anpassas för en mer hållbar och cirkulär utveckling där beslutsfattare generellt, och politiker i synnerhet, är nyckelpersoner. För att kunna uppnå internationella åtaganden och lokala mål krävs informerade beslut som leder väg mot ett mer resurseffektivt samhälle.

Politiker på lokal, regional och nationell nivå har en viktig roll i att leda ett sådant arbete, exempelvis genom att kravställa redovisning av klimatpåverkan av olika förslag samt efterfråga uppföljning av genomförda förslag.

För att nå framgång i klimatarbetet är det viktigt att det finns forum för dialog, lärande och samverkan på alla nivåer mellan region, kommun och stat men också forum för möten mellan politiker och sakkunniga.

Enköpings fokus

Ett åtagande inom detta område skulle kunna vara ett nästa steg för förtroendevalda i Enköpings kommun att genom ökad och fördjupad kunskap leda verksamheten mot de hållbarhetsmål som kommunfullmäktige fattat beslut om. Ett regionalt utbildningspaket skulle även ge möjligheter till nätverkande med regionala politikerkollegor.

Valda aktiviteter (minst en)

• Medverka i en regional arbetsgrupp för att ta fram utbildningspaket för politiker och beslutsfattare avseende klimat- och hållbarhetsfrågor.
• Genomför löpande utbildning av politiker och beslutsfattare inom klimat- och hållbarhetsfrågor.
• Skapa riktlinjer för att det inför relevanta förslag tas fram beslutsunderlag som redovisar förslagets klimatpåverkan i jämförelse med andra alternativ.
• Medverka i Glokala Sverige i syfte att stimulera och engagera kommunens arbete med Agenda 2030.

Resursbedömning

Majoriteten av aktiviteterna är beslutade eller ligger i linje med inplanerat arbete. Frågan om riktlinjer för beslutsunderlag medför en ny arbetsuppgift som behöver vävas samman med utvecklingen av beredningsprocess och tjänsteskrivelser där fler perspektiv ska vägas in.