Exempel­ på tekniska handlingar

Här beskriver vi olika tekniska handlingar och visar exempel på hur de kan se ut.

Arbetsplats­­disposition

Arbetsplatsdispositionsplanen är en situationsplan över arbetsområdet med områdesgräns och entreprenörens etableringsplatser som bodar, materialupplag och kranplacering. Arbetsplats­dispositionsplanen redovisar hur entreprenören har planerat att nyttja arbetsområdet under produktionen.

Kontrollera följande:

  • att du ritat in byggplank/stängsel.
  • att du ritat in byggskyltar.
  • att du har angett avfallshantering.
  • att du har ritat in tillfälliga parkeringsplatser, transportvägar med mera.
  • att du har ritat in byggbodar.

Brandskydds­­­beskrivning

En brandskyddsbeskrivning ska beskriva hur byggnadens brandskydd är tänkt att utföras och utformas och hur det är tänkt att skydda byggnaden mot uppkomst och spridning av brand. Exempel på innehåll i brandskyddsbeskrivningen kan vara brandtekniska klasser, avstånd till övriga byggnader, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, ventilationens funktion vid brand, konstruktionens bärförmåga och brandtekniska installationer.

Då kravet på brandskyddsdokumentation i byggreglerna gäller för den färdiga byggnaden behövs det, i de allra flesta fallen, i ett tidigt skede en beskrivning av hur brandskyddet ska utformas för att reglerna ska kunna uppfyllas.

Brandskydds­dokumenta­tion

Av brandskyddsdokumentation ska det framgå hur du verifierat att brandskyddskraven uppfyllts, hur byggnadens brandskydd är utformat och vilka förutsättningar brandskyddet är utformat efter.

Exempel på vad som kan ingå i brandskyddets utformning är brandcellsgränser, utrymningsvägar och utrymningsdörrar samt brandtekniska installationer som brandlarm och sprinklersystem.

Buller­utredning

I samband med förhandsbesked eller bygglovsprövning kan en bullerutredning behöva göras. Bullerutredningen är en beräkning av buller från närliggande väg och/eller andra miljöer som kan vara bullrig.

I samband med den tekniska prövningen ska det framgå att byggnadsverket är projekterat och ska utföras så att buller inte medför en oacceptabel hälsorisk för användare eller för personer i närheten av byggnadsverket. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller.

Dagvatten­hantering

Visa i dokumentation hur dagvattenhantering ska hanteras, till exempel takavvattning, stuprör, utkastare, hårdgjorda ytor, diken, stenkistor och anslutning till kommunalt nät. Inom ett verksamhetsområde för dagvatten ansvarar den enskilde fastighetsägaren för sin fastighet och för avvattningen av det dagvatten som uppkommer inom fastigheten. Det innebär att den enskilde fastighetsägaren ansvarar för att det dagvatten som inte kan infiltrera i marken på den egna fastigheten avvattnas till en förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten kan till exempel vara en dagvattenbrunn eller ett öppet dike.

Dimension­erings­kontroll

I Sverige finns ett system för egenkontroll av bärande konstruktioner för att hindra allvarliga fel. Det finns tre olika typer av kontroller. Ju större risk för allvarlig personskada en kollaps kan förväntas medföra, desto mer omfattande ska kontrollen vara. För konstruktionsdelar i säkerhetsklass 2 eller 3 ska alltid dimensionerings­kontroll göras.

Vid kontrollen ska någon annan än den som har utfört dimensioneringen kontrollera att till exempel rätt laster, beräkningsmodeller och antaganden har använts och att resultaten överförts till bygghandlingarna på rätt sätt.

Det är lämpligt att göra dimensioneringskontrollen innan bygghandlingarna lämnar konstruktören för produktion och man börjar bygga.

Energibalans­­beräkning

En energibalansberäkning och Um-värdesberäkning ska redovisa den beräknade årliga energiförbrukningen i kWh per år och kvadratmeter. Syftet med en energibalansberäkning är att visa att energihushållningskraven uppfylls enligt Boverkets byggregler (BBR) och att de kan antas uppfyllas i den färdigställda byggnaden. Kravnivån beror på var i landet byggnaden uppförs, vilken typ av uppvärmningskälla som ska användas och vad det är för typ av byggnad. I energibalansberäkningen ska det tydligt framgå hur energiförbrukningen för huset kommer att se ut. Komplett beräkning av byggnationens energivärden och primärenergital för byggnaden ska visas.

Kraven på energihushållning i Boverkets byggregler styrs av kraven i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. I Boverkets byggregler anges minimikraven en byggnad måste uppfylla avseende energianvändning och värmeisolering.

Fuktsäkerhet

En fuktskyddsbeskrivning är en beskrivning (analys av risker) om hur du kommer att hantera fuktrisker under byggnation för att säkerställa att en byggnad inte, direkt eller indirekt, får skador orsakade av fukt.

Fuktskyddsbeskrivningen ska visa projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och ska bland annat innehålla information om hur lagrat material ska väderskyddas, när och hur fuktmätning ska utföras av inbyggt material, åtgärder vid upptäckt av fukt, övergripande riskanalys angående konstruktionslösningar med mera.

Fuktskyddsbeskrivningen syftar till att förhindra fuktproblem under byggtiden och ska vara anpassad efter det aktuella projektet.

Fuktsäkerhets­­projektering

Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhets­projekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.

Färdigställan­de­skydd

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.

Geoteknisk undersökning och utlåtande

Den geotekniska utredningen syftar till att undersöka markens beskaffenhet och ska ligga till grund för val av metod för grundläggning. Av den geotekniska utredningen ska markens beskaffenhet, förutsättningarna för grundläggning och behovet av förstärkningsåtgärder framgå. Det ska även framgå om sprängning kommer att bli aktuell. Exempel på förstärkningsåtgärd är pålning.

En geoteknisk utredning görs för att undvika problem med grunden och byggnaden längre fram i tiden, som till exempel sättningar.

Om pålning ska utföras ska en pålningsplan lämnas in inför startbesked.

Om sprängning ska utföras ska en sprängningsplan lämnas in inför startbesked.

Kontrollplan

Kontrollplan måste finnas i alla ärenden. Det finns inga undantag.

En kontrollplan är en checklista som du ska använda under byggtiden för att visa att det du bygger uppfyller lagkraven. Det är viktigt att du anpassar kontrollplanen efter just ditt projekt. Det är du som vet vad som ska byggas och hur omgivningen ser ut. Det är också därför du som ska göra kontrollplanen och ansvara för att byggnaden uppfyller lagkraven på byggnadsverk. Genom kontrollplanen får både du och byggavdelningen en bra översikt över de kontroller som gjorts och resultaten av dessa.

Kontrollplanen ska bland annat innehålla uppgifter om:

  • vad som ska kontrolleras i det aktuella projektet
  • vem som ska göra kontrollerna, till exempel du själv
  • mot vad kontrollen görs, till exempel vilken ritning eller vilken teknisk beskrivning
  • på vilket sätt kontrollen utförs, till exempel genom att mäta eller genom att noga titta, så kallad okulär besiktning
  • resultatet av kontrollen

Kontrollplanen får inte undertecknas förrän kontrollerna är gjorda, det vill säga under byggets gång.

Exempel på kontrollplaner

Konstruktions­­ritning

Konstruktionsritningar visar uppbyggnaden av grund, stomme och tak samt infästningar. Detaljsnitt/sektioner visar hela konstruktionen inifrån och ut, val av material och dimensioner.

En konstruktionsritning visar den information som behövs för att uppföra till exempel en byggnad eller byggnadsdel och beskriver projektets tekniska delar. Det kan gälla ett helt byggsystem eller bara detaljer. I de flesta fall behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband med bygglov eller anmälan. De ska tas fram av konstruktörer och vara fackmannamässigt redovisade.

Inför startbeskedet ska konstruktionsritningar lämnas in för grund, stomme och tak. I konstruktionsritningen ska det finnas information om till exempel livslängd, betongkvalitet, materialval och infästning av takstolar.

Konstruktions­­­dokumentation

Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument som kallas konstruktions­dokumentation. Syftet med konstruktionsdokumentationen är att det ska ge byggherrar, förvaltare och byggnadsinspektörer en övergripande bild av byggnadsverkets statiska verkningssätt, lastförutsättningar och andra fakta som behövs.

Takstolsberäkning inklusive takstolsplan

Beräkningen ska visa hållfasthetsberäkningar för konstruktion av takstol. Version av använd EKS ska vara angiven. Takstolsplanen ska vara måttsatt och visa distans mellan takstolar. Den ska inte vara i 3D.

Utstakning och lägeskontroll

Det är viktigt att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar.

Det står i ditt bygglovsbeslut eller startbesked om det krävs utstakning och/eller läges­kontroll.

Utstakningen/lägeskontrollen utförs mot fastighetsgränsens verkliga läge, och i enlighet med måttsättning i bygglovets situationsplan. Om gränsens verkliga läge är oklart kan mätningsingenjören ofta fastställa läget utifrån gränsmarkeringar på marken eller koordinater i nyare förrättningskartor från Lantmäteriet. Om gränsens verkliga läge inte går att fastställa med tillräcklig noggrannhet går det heller inte att utföra en utstakning/lägeskontroll utifrån en måttsättning som är gjord mot den osäkra gränsen.

Utstakning

Utstakning innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på tomten. Utstakning kallas ibland för utsättning.

Grovutstakning är när man markerar inför sprängnings- och schaktningsarbeten. Finutstakning är när man markerar inför formsättning av grunden. Innan du börjar bygga måste du beställa utstakning.

Lägeskontroll

Lägeskontroll är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Man kontrollerar om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med bygglovsbeslutet.

Lägeskontroll brukar göras när formen till grunden är färdig, men innan du börjar gjuta plattan. Om en lägeskontroll utförs i tid finns möjligheter att rätta till eventuella fel. Lägeskontroll utförs ibland efter att grundläggning utförts eller till och med när åtgärden är klar. Det är för sent. Om byggnaden placeras fel kan det leda till att slutbesked inte kan utfärdas.

Beställ av kommunen

Du kan beställa utstakning eller lägeskontroll från kommunen men du kan också anlita en konsult. Från 1 januari 2023 tar kommunen inte längre ut någon avgift för prövning av kompetens att utföra utstakning eller lägeskontroll. 

Om du vill beställa utstakning och/eller lägeskontroll av kommunens mätavdelning kan du göra det via vår e-tjänst eller blankett.

Beställ av konsult

Om du vill anlita en konsult ska denna följa anvisningarna nedan för hur lägeskontroll ska rapporteras.

Om du anlitar en konsult ska den som utför arbetet ha mätningsteknisk färdighet motsvarande Lantmäteriets rekommendationer angående grundläggande mätningsteknisk färdighet. Det är byggherrens ansvar att se till att den som anlitas har tillräcklig kompetens för att utföra utstakning eller lägeskontroll och att leverera en lägeskontroll enligt anvisningarna. Otillräcklig teknisk kvalitet i utförandet kan innebära risk för längre handläggningstid och allvarliga fel.

Så gör du som är anlitad konsult en lägeskontroll

Följ våra anvisningar för att göra lägeskontrollen och rapportera resultatet.

Koordinat­system/höjd­system

Använd koordinatsystemet SWEREF 99 16 30 och höjdsystemet RH 2000. Mätfiltyper som vi tar emot:

  • dwg/dxf
  • top/topx
  • geo
  • pxy
  • csv
  • shape

Ritningsfiltyper som vi tar emot:

  • pdf
  • tif/tiff
  • png
  • jpeg

Vad ska mätas:

  • Fasad: Vid färdigbyggd fasad ska fasadens yttersta punkt mätas, annars grund.
  • Grund: Yttersta kanten ska mätas. Höjd ska finnas på alla mätpunkter.
  • Carport/skärmtak: Den yttersta delen på den bärande konstruktionen ska mätas.
  • Höjd: Färdigt golv eller underkant knutbräda (sockelhöjd), vid nivåskillnad ska samtliga nivåer redovisas.
  • Skärmtak: Skärmtak sammanbyggt med byggnad ska redovisas som olika objekt.
  • Tillbyggnad: Vid tillbyggnad ska befintlig byggnad också mätas.

Mätning:

  • All mätning ska utföras med totalstation.
  • Uppställningen kan ske mot markpunkter (bifogas i filen) eller GNSS-punkter (mätta minst under 30 sekunder per punkt, bifogas i filen)
  • Uppställningen ska ligga inom 10 mm i XYZ och utföras mot minst 3 punkter gärna fler. Vid avvikelse större en detta ska skälet redovisas, exempelvis vid uppställning mot gränspunkter.
  • Etableringslägen skall vara minst mätavståndet, gärna mer.

Rapportera resultaten

Resultaten från lägeskontrollen ska du rapportera som mätfil och ritningsfil, som du skickar med e-post till oss. Det är viktigt att resultatet skickas in så snabbt som möjligt max 30 dagar från mättillfället. Det är byggnadens status vid mättillfället som ska mätas. Är fasaden klar ska denna mätas annars grund.

Rapportera resultatet till:

E-post: kartor@enkoping.se

Vad lägesrapporten ska innehålla?

  • Koordinatförteckning ska finnas för samtliga punkter, mätpunkter + etableringspunkter.
  • Slutna linjer eller polygoner som måttsatts till gränsen på samma sätt som i situationsplanen.
  • Samtliga byggnaders fasadmått ska redovisas.
  • Filnamn och lagernamn i klartext
  • Det ska framgå om måtten avser fasad eller grund
  • Vem som har utfört mätningen samt datum när mätningen utfördes
  • Fastighetsbeteckning och diarienummer på bygglovet
  • Vad mätningen avser (fasad, grund, FG, SH mm)
  • Mätnoggrannhet, etableringsmetod och instrument

Skicka till kartor@enkoping.se. Mätningarna ska levereras skyndsamt till kommunen inom 30 dagar.

Exempel på lägeskontroll

Bild på exempel över hur en lägeskontroll kan se ut. Se beskrivning innan bilden.

Exempelritning lägeskontroll för fastigheten Grillby 264:5

Bild på exempel över hur en lägeskontroll kan se ut. Se beskrivning innan bilden.

Exempelritning lägeskontroll för fastigheten Grillby 264:5

Bild på exempel över hur en lägeskontroll kan se ut. Se beskrivning innan bilden.

Exempelritning lägeskontroll för fastigheten Grillby 264:5

Markplan­erings­ritning

En markplaneringsritning visar hur marken planeras med utfyllnader, schaktningar, murar och andra åtgärder. För att beskriva hur marken ser ut i dag och hur den planeras att ändras används situationsplaner (sett uppifrån), fasadritningar (sett framifrån) och sektionsritning (i genomskärning).

Vad du behöver kontrollera:

  • att markplaneringsritningen är baserad på situationsplanen.
  • att du har ritat in in- och utfarter.
  • att du ritat upp parkeringsplats eller biluppställningsplats.
  • att du angett markhöjder och ritat in eventuella markuppfyllnader. Tänk på att redovisa avslutning av markuppfyllnader nära fastighetsgränsen.
  • att du in ritat marksektioner.
  • att du ritat in eventuella murar, slänter och liknande.
  • att du ritat in var sopkärl alternativt sophus ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
  • att du ritat in var eventuella återvinningskärl ska placeras. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
  • att du ritat in transportvägar för avfall. Tänk på att kurvradien ska vara minst åtta meter och eventuell vänddiameter om minst arton meter. Undvik att sopbilen måste backa. Det gäller verksamheter och flerbostadshus.
  • att du enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122) har minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan entré till byggnad och bostadskomplement, parkeringsplatser med mera.
  • att ramp lutar högst 1:12 på tomt enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). En ramp bör ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen och har en fri bredd på minst 1,3 meter. Vilplanen bör vara minst 3 meter långa.
  • att du har en angöringsplats för bilar enligt Boverkets byggregler (BBR 3:122). Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna anordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Gäller verksamheter och flerbostadshus.
  • att ritningen är skalenlig. Ange i vilken skala, vanligast är 1:400 och 1:500.
  • att du ritat in norrpil.
  • att du ritat in skalstock.

Miljö­inventering

Inventeringen bör utföras av någon som har god kunskap och erfarenhet inom området. Den bör redovisa aktuella förhållanden. I kontrollplanen bör det anges vilket material som vid rivningsåtgärderna kan ge upphov till farligt avfall, bedömd mängd eller omfattning för varje avfallsslag samt var i byggnaden dessa material finns.

Som avfallsslag räknas de olika typer av avfall som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927). I avfallsförordningen anges även vad som utgör farligt avfall.

Du behöver kontrollera:

  • att du angett vilket rivningsmaterial du har och hur mycket.
  • att du angett hur rivningsmaterialet ska hanteras och transporteras.
  • att du angett var rivningsmaterialet ska deponeras.

Pålningsplan

Visar placering, djup och dimensioner av pålarna. Djup grundläggning utförs med hjälp av pålar. Ett mellanting mellan ytlig och djup grundläggning är plintgrundläggning. Vid printgrundläggning utför du schakter till fast botten och gjuter därifrån pelare/plintar. Grundläggning av vägar, bankar och planer på lös jord utförs ibland med jordförstärkning.

Sprängnings­plan

Sprängningsplanen är ett dokument som berättar och visar hur sprängningen kommer gå till. Tillstånd för sprängning måste sökas från polisen.

Teknisk beskrivning

Vid vissa mindre åtgärder ska en teknisk beskrivning och förslag till kontrollplan lämnas in i samband med bygglovsansökan.

En teknisk beskrivning är en detaljerad beskrivning av det du ska bygga. Den ska visa hur det tekniskt är uppbyggt och detaljerat beskriva de material du ska använda. Redogör i beskrivningen för hur konstruktionen är uppbyggd med dimensioner på material och vilken sorts grundläggning som ska användas. Om ärendet gäller en tillbyggnad, ska även en beskrivning för hur tillbyggnaden ska anslutas till den befintliga byggnaden finnas med.

Exempel på detta är beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energihushållning och säkerhet. En teknisk beskrivning kan även utföras i form av detaljritningar där de olika materialen och dimensionerna framgår.

Du kan välja att skriva en egen teknisk beskrivning eller använda vår mall.

Vilka punkter ska finnas med?

Bärförmåga, stadga och beständighet – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

  • vad grunden vilar på till exempel grus, berg eller morän
  • på vilket sätt grunden är gjord till exempel om det är en ”utbredd eller kantförstyvad platta” eller krypgrund
  • material i bärande yttervägg i källare samt i övriga bärande ytterväggar
  • material i bärande innerväggar i källare
  • typ av bjälklag- och takkonstruktion.

Inomhusmiljö – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

  • typ av ventilation
  • annan viktig inomhusfunktion som till exempel fuktisolering av badrum.

Skydd mot buller – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

  • vilka åtgärder som ska göras mot utomhusbuller.

Säkerhet i händelse av brand – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

  • brandtekniska klasser.

Säkerhet vid användning – vilket bland annat innebär att du bör redovisa:

  • information om vilken typ av säkerhetsglas, till exempel vid panoramafönster eller altandörr
  • information om hur fall ska undvikas, till exempel räcke och avåkningsskydd.

VA-ritning

VA är kort för vatten och avlopp. På en situationsplan ska du visa utvändiga dragningar av vatten- och avloppsledningar över tomt från anslutningspunkter till byggnation. Du ska visa stenkista och egen brunn om du har det.

VS-ritning

VS är kort för vatten och sanitet (avlopp och tappvatten). VS-ritningen ska visa vatten- och avloppsdragningar och hur dessa är tänkta att utformas med dimensioner och materialval.

Ventilations­ritning

Ventilationsritningen ska visa vilken typ av ventilationssystem som ska installeras, hur ventilationssystemet ska utformas samt till- och frånluftsflöden.

Ventilationssystem kan vara antingen självdrag, frånluftsventilation med tilluft via ventiler, FT-system med mekanisk från- och tilluft, FX-system eller FTX-system med mekanisk frånluft med värmeåtervinning respektive mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning.

Relaterade sidor