Trender och reflektioner

För att förstå hur framtiden ser ut utgår omvärldsanalysen från ett antal identifierade och prioriterade trender. En trend är i detta sammanhang en långsiktig förändring av en samhällsföreteelse.

Foto: Scandinav Bildbyrå

Trender

Här följer 7 trender, i spåren av de övergripande förändringskrafterna, som bedöms påverka kommunens uppdrag de närmaste åren. Trenderna har hämtats från Region Uppsalas och SKLs omvärldsanalyser. Trenderna utgår också ifrån det material som Kairos Future presenterade i samband med Enköpings kommuns kvalitetsdag i november 2017.

1. Stark tillväxt och allt fler yngre

Omkring år 2021 beräknas antalet födda i landet ligga på rekordhöga cirka 135 000 födda barn. 90-talisterna börjar komma in i barnafödande ålder och det innebär att det statistiskt går att vänta sig en puckel som liknar den som sågs kring år 1990. År 2017 ökade Enköpings befolkning kraftigt i åldrarna 25-39 (mest 30-34) samt som en konsekvens av det i åldrarna 0-15 (mest 5-9 år). Det är även i de ålderskategorierna som kommunen har störst överskott vid en jämförelse mellan in- och utflyttningar. Det innebär att den generella trenden i riket förstärks ytterligare för Enköpings del då kommunen har en nettoinflyttning både av barn och personer i barnafödande ålder.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur arbetar vi för att långsiktigt tillgodose ett ökat antal barn i förskola, skola och i olika fritidssysselsättningar?
  • Hur balanseras individuella rättigheter och en solidarisk fördelning av välfärdens resurser bäst?
  • Vad är realistiska förväntningar i framtiden?

2. Vi blir fler äldre

Befolkningsökningen nationellt beräknas till 2021 vara som störst i åldersgruppen 75-84 år (+ cirka 24%) Även i Enköpings kommun kommer det år 2021 vara många personer i åldersgruppen 75-84 år. Samtidigt minskar antalet personer i åldern 65-69. Det innebär en utveckling med fler invånare i skiktet 80+ samtidigt som det inte ökar i någon större utsträckning i åldrarna 65-74.

Många har fler friska år efter pension men många hanterar också kroniska besvär under en längre period. Utvecklingen ställer krav på anpassade bostäder för äldre. Förändrade krav som dagens och framtidens äldre har på sitt boende får stor betydelse med större brukarinflytande. När fler äldre är friskare och mer aktiva än tidigare ökar kraven och förväntningarna på utbud och service inom kultur, idrott och friluftsliv.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur påverkar utvecklingen den förväntade belastningen för kommunens verksamheter?
  • Hur balanseras bäst individuella rättigheter och en solidarisk fördelning av välfärdens resurser?
  • Vad är realistiska förväntningar i framtiden?

Befolkningsprognos (ur SCB:s prognos)

3. Ökad immigration

Antalet utrikes födda i Sverige närmade sig under 2017 1,9 miljoner. Länge har Finland varit det vanligaste ursprungslandet för dem som flyttat till Sverige men 2017 förändrades detta och det är nu fler personer i Sverige som har Syrien som födelseland än något annat. Många av dem som kommer idag flyr våld och förtryck. Gruppen är långt ifrån homogen och medan vissa har hög utbildning med sig från hemlandet har andra knappt någon utbildning alls. Invandringsöverskottet sjönk något under 2017 men är fortfarande nära 100 000 (total folkökning cirka 125 000).

Globala rörelsemönster innebär att det kan vara människor från något annat land som söker sig mot Sverige om konflikterna i Syrien skulle trappa av, samtidigt betonar också SCB att utvandringen är starkt kopplad till konjunkturen och att den tenderar att öka då det är svårt att hitta jobb i Sverige. Etablering av nyanlända är också en process som i många fall tar tid, varför det är troligt att situationen fortsatt kommer att hanteras de närmaste åren.

I Enköpings kommun var år 2017 ca 14 % av befolkningen utrikes födda. Som grupp är utrikes födda överrepresenterade bland dem som under 2016 fick ekonomiskt bistånd i kommunen.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur arbetar vi med integration i de kommunala verksamheterna?
  • Hur ligger vi till jämfört med andra, och vad är rimligt att förvänta sig givet de lokala förutsättningarna? Tips: gå in på www.kolada.se under ”Färdiga presentationer/Integration”.
  • Hur ser skolresultaten och behörigheten till gymnasieskolan för nyanlända elever ut?
  • Hur arbetar vi för att minska segregation, utanförskap och polarisering i vår kommun?

Foto: Thomas Henrikson

4. Ökad klimatanpassning

Den snabba globaliseringen, växande ekonomier och ökat välstånd sedan 1950-talet har fått och kommer att få stora konsekvenser på jordens klimat och ekosystem. Bara några graders högre medeltemperatur ger allvarliga konsekvenser för kommande generationers livsförutsättningar. Med temperaturökningen kommer ett förändrat klimat. Prognoserna talar om mer nederbörd i form av regn, men mindre nederbörd i form av snö; kortare vintrar och vintrar utan snö, samt varma somrar med höga temperaturer och vattenbrist.

Internationella avtal driver på länders arbete för att minska klimatpåverkan och i Sverige finns exempelvis mål om minskade koldioxidutsläpp med 40 % mellan 2016 och 2020 samt målet om en fossilfri fordonsflotta 2030. Med högt ställda förväntningar och målsättningar är det rimligt att förvänta sig högt ställda krav på offentliga verksamheter att bidra till en positiv utveckling. Varmare somrar innebär påfrestningar för människor i kommunen, inte minst yngre och äldre. Längre växtperioder på året ställer krav på hushållning med den nederbörd som kommer och de dricksvattenkällor som finns. Samtidigt kan krav på kommunen att minska sin klimatpåverkan innebära att organisationen behöver förändra hur vi arbetar, både övergripande och i olika verksamheter för att nå målen.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur påverkar kommunens verksamheter klimatet så som vi arbetar idag?
  • På vilka sätt arbetar vår kommun för att minska klimatpåverkan? På kort sikt respektive längre sikt?

5. Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik

Digitaliseringen av samhället och teknikutvecklingen har förändrat tillvaron för människor och företag i hela världen på oerhört kort tid. Tekniken kommer att ta stora steg framåt och nya innovationer lär förändra människors beteende och få dramatiska konsekvenser för staters, näringslivets och individers sammankoppling, produktivitet, effektivitet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Digitalisering, smarta telefoner, nya betalningslösningar och innovation stödjer framväxten av nya, revolutionerande affärsmodeller.

Exempel som självdialys och nattkameror för tillsyn ger den enskilde mer makt över sitt eget liv, frigör resurser men minskar ”naturlig” kontakt mellan brukare och vårdgivare. Mer individanpassade läromedel i skolan är ett annat exempel på utvecklingen. Med möjligheter till ökad självkontroll innebär även nya tekniska landvinningar ökade förväntningar och krav som i sin tur kan bli kostnadsdrivande.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur använder vi ny teknik för att lösa uppgifter på nytt sätt?
  • Hur arbetar vi för att de med störst behov får del av nya teknikmöjligheter?
  • Vilka verksamheter ligger närmast till hands för rejäla teknikskiften?
  • Hur samverkar vi med regionen eller näringslivet i dessa frågor?
  • Har vi en bra överblick över verksamheternas kompetensbehov i relation till utvecklingen?

6. Minskat lokalt handlingsutrymme

Detaljstyrningen från staten och EU har ökat. Riktade statsbidrag, föreskrifter och allmänna råd minskar utrymmet för kommuner att formulera problembeskrivningen och begränsar möjlighet till anpassade åtgärder och handlingsutrymmet för dem som styr lokalt. Samtidigt som handlingsutrymmet begränsas ökar tillgången till information som gör det lättare att jämföra olika kommuner, något som SKL identifierar som en betydelsefull drivkraft som förändrar styrkeförhållandena där medborgare och media får större inflytande med krav på snabba svar och lösningar på problem.

Initiativ har tagits av nuvarande regering med målet att minska nivån av detaljstyrning till förmån för ett ökat handlingsutrymme för professionerna på lokal nivå. Samtidigt får invånarna allt större lokalt inflytande när kommuner initierar projekt för att utveckla tjänster och service utifrån individens kunskap och erfarenheter.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur påverkar statlig styrning som föreskrifter, allmänna råd och riktade statsbidrag möjligheter att göra lokala prioriteringar?
  • Hur kommunicerar vi med media och medborgare om behov och prioriteringar?
  • Hur tillvaratar vi kunskap och erfarenhet hos brukare för att utveckla verksamheten?

Foto: Thomas Henrikson

7. Minskad tillit

Tilliten mellan människor och till samhällets institutioner är ett fundament för både ekonomisk utveckling och offentlig välfärd. Hög tillit gör det lättare och billigare att upprätthålla avtal mellan parter vilket i sin tur skapar en mer dynamisk ekonomi.

Det finns ett starkt samband mellan en hög tillit och god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka. Ny statistik indikerar att tilliten i befolkningen håller på att minska, inte minst i den yngre delen av befolkningen, även om Sverige ur ett internationellt perspektiv ofta ligger i toppskiktet för hög tillit. I Sverige tror invånarna i en större utsträckning att det finns en utbredd korruption än vad de tror i våra grannländer, vilka också ofta ligger i topp gällande tillit i internationella jämförelser.

Den minskade tilliten riskerar att förstärkas som en följd av ett förändrat medielandskap där den lokala granskningen av makten minskar. Befolkningens nyhetsintag styrs i större utsträckning av Google och Facebook och anpassas till personen på ett sätt som riskerar att stärka åsiktsbubblor.

Reflektionsfrågor utifrån nyckeltrenden

  • Hur stor tror du tilliten och toleransen är i Enköpings kommun? Skiljer det sig från andra kommuner?
  • Vad kan vi som kommun göra för att öka tilliten?