Naturslöjd

Fortbildning för dig

Välkommen till en utedag med oss!

Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning.

Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi vid behov kan prata om på plats.

För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning.

Att använda sina händer för att skapa olika typer av slöjdalster är något som de flesta upplever som roligt. I det här temat får eleverna, ofta med hjälp av saker vi hittar ute i naturen, prova att tillverka olika föremål. Vi anpassar givetvis uppgifterna svårighetsgrad till elevernas ålder.

Exempel på aktiviteter:

• Växtfärgning
• Naturslöjd
• Kaveldunskonst
• Björkvisp
• Naturväv

Kopplingar till läroplanen

Temat ”Naturslöjd” tränar delar av nedanstående förmågor i ämnet slöjd:

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Centralt innehåll årskurs 1–3

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
• Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.

Slöjdens arbetsprocesser

• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
• Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället

• Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål.
• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Centralt innehåll årskurs 4–6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

Slöjden i samhället

• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Centralt innehåll årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.

Förarbete

Före vår utedag vill vi att ni förbereda eleverna genom att berätta om temadagen och vilka saker ni hoppas att eleverna ska träna på och lära sig under dagen.

Att använda kniv

Om det står i dagplaneringen att vi ska tälja t.ex. brummare så är det klokt att gå igenom knivens delar och grundläggande säkerhet när man hanterar en kniv. Om man googlar knivbevis så får man hjälp från scouterna, med detta.

Grundläggande täljposition: sitt ner, tälj ifrån dig, rikta ner mot marken, håll isär/undan knä (och ben) så de är utanför ”slintrisken”, ha fritt framför dig och ha något stadigt bakom ryggen.

Förvaring av kniv och teknik att överlämna en kniv – Så fort en förflyttning ska ske ska den vara i sitt fodral. Stå still när kniven ska lämnas till en annan person och då håller den som överräcker försiktigt i bladet. Varför? Den som överräcker kniven har mer kontroll över situationen och kan då motverka eventuella överraskningsmoment som kan ske i rörelse.

Praktiskt inför utedagen

Utrustning för eleverna: lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. En bra tumregel kan vara att ta på sig dubbelt så mycket kläder som man just nu behöver på rasten. Kroppen blir mycket kallare när den är ute i flera timmar.

Utrustning för lärarna: kamera eller något som man kan fotografera och filma med under dagen. Används till efterarbetet i klassrummet.

Matsäck för alla: innehållande litet mellanmål, gärna med varm dryck, särskilt under de kalla årstiderna. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Vattenflaska är oftast bra, framförallt vid varmt väder.

Om vi lagar lunch ute: Eleverna behöver ta med sig, mugg, tallrik eller matlåda av plast, bestick och sittunderlag. Lärarna tar med sig alla ingredienser från skolköket, glöm inte oljan. Välj gärna dryck att blanda istället för festis. ENV tar med dunk och vatten att blanda med.

Förbered eleverna inför matlagningen genom att tillsammans titta på våra filmer som finns under fliken laga mat över öppen eld.

Till Naturskolans filmer om att laga mat ute

Utedagen

Här nedan följer en sammanställning över temats olika delmoment och hänvisningar till litteratur. Obs! Eftersom planeringen av temat skiljer sig åt från gång till gång beroende på antal grupper, gruppstorlekar, ramtider, ålder med mera, kan listan variera.

Detta tema kan ha mycket olika utseende beroende på elevernas ålder och vilken inriktning ni önskar på dagen. Om ni har några önskemål kan ni skriva dessa till oss innan utedagen, eller kontakta oss på telefon.

Några av de områden vi brukar jobba med är:

• Växtfärgning (Friluftslivets pedagogik s. 117)
• Naturslöjd
• Vävning och repslagning
• Kaveldunskonst (Slöjda och bygg för friluftsliv s. 100)
• Smida i järn
• Brummare (Att lära teknik ute s. 85)
• Smycken förr i tiden (Att lära teknik ute s. 82)
• Väderpinne (Att lära teknik ute s. 55)
• Björkvisp och kräkla (Friluftsliv och hantverk s. 146+154)
• Barkbåtar (Slöjda och bygg för friluftsliv s. 100)
• Naturväv

Efterarbete

Gör en reflektion i klassrummet. Gärna med en minnesrunda, vad var det vi gjorde tillsammans i skogen.Titta på fotografier från dagen där man ser arbetet. Titta på era alster från dagen om ni har det med er tillbaka till skolan. Kanske kan det blir en liten utställning.

Litteratur

Friluftslivets pedagogik Brügge, Glantz, Sandell ISBN 91-47-05130-2

Friluftsliv och Hantverk Glantz, Olsson ISBN 91-36-02604-2

Att lära teknik ute Brage ISBN 978-91-979600-0-7

Slöjda och bygg för friluftsliv Nyman, Lecareux ISBN 91-534-2432-8