Verksamhetsberättelse 2018

Enköpings kommuns finska förvaltningsområde. Enköping 2019-05-14. Skriven av Tarja Cucevic Björkenö.

Inledning

Detta är en berättelse om vad vi arbetat med för att utveckla Enköpings kommuns uppdrag att ingå i ett finskspråkigt förvaltningsområde, det gör vi på Kommunledningskontoret tillsammans med framförallt Vård- och omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen och Upplevelseförvaltningen.

Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk (2009:724) i kraft i Sverige. Lagens tre grundskydds­paragrafer ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk samt rätt till delaktighet och inflytande.

Sedan februari 2013 tillhör Enköpings kommun det finska förvaltningsområdet som ställer särskilda krav på kommunen vad gäller det finska språket.

Bakgrund

Finland och det finska språket tillsammans med den finska kulturen är en del av Sveriges kulturarv. Det är huvudanledningen till att vi idag har finskspråkiga förvaltningsområden i svenska kommuner.

Sverigefinnar

  • En erkänd nationell minoritet i Sverige
  • En person som bor i Sverige – med rötter i Finland.
  • Egen flagga, två kulturer och två språk
  • Det som Sverigefinnar har gemensamt är framför allt språket och kulturen. Det finns ingen säker statistik, men man räknar med att det bor cirka 600 000 Sverigefinnar i Sverige
  • I Enköping finns 4794 Sverigefinnar, omkring 11 % av Enköpings befolkning.
  • 700 personer tillhör första generationen - personer födda i Finland och är över 60 år
  • 70 elever i Enköping läser finska som modersmål i grundskolan. Några har även valt att fortsätta med finska i gymnasiet.

Det är först i dag vi kallar gruppen för Sverigefinnar – ett folk med två kulturer och två språk.

Förra året avslutade jag med visioner som vi ville genomföra och jag vill börja med att lyfta fram delar av det som vi uppfyllt under 2018.

Vi har under 2018 en finsktalande medarbetare Johanna Andersson i Kontaktcenter . Vi har även en medarbetare Isabel Hansen som lär sig finska på den språkcirkel som en av våra finsktalande volontärer Anja Johansson håller i. Vi har börjat se över möjligheten att ha finsk öppenförskola i samarbete med finska förskoleavdelningen på Enögla.

Kultur

Vi startade året med en familjeföreställning på Tingshuset i februari, Clownen Veera som hade fått ett jobb och ett alldeles eget kontor, där hon kunde jobba på riktigt, men som på alla kontor händer det oväntade saker. Denna föreställning framfördes på svenska med ett inslag av finska, detta för att alla barnen skulle kunna följa med.

Besök i vänorten Kaarina i Finland

Kommunledningen fick under senhösten 2017 en inbjudan från vänorten Kaarina i Finland att tillsammans med Föreningen Norden besöka och delta på invigningen av Kaarina huset, ett modernt kommunbibliotek med tillhörande medborgakontor och kommunledning. Vi som åkte från vår kommun var ekonomichef Paula Hautala , Conny Odengrund från biblioteket och jag som samordnare för det finskspråkiga förvaltningsområdet.

Enköpings vänort Kaarina invigde sitt nybyggda bibliotek den 5 februari 2018 med pompa och ståt. I Åbo hamn möttes vi av Jarmo Ullakonoja, ordförande i Kaarina lokalavdelning av Föreningen Norden, som tog oss med till Åbo saluhall för frukost. Efter detta skjutsades vi till Karina där vi togs emot av stadsdirektören Harri Virta som informerade om tillkomsten av biblioteksbyggnaden och om kommunen S:t Karins; -som hem, -som producent av infrastruktur, -som aktör på marknaden och -som partner. Efter den muntliga presentationen av kommunen förhandsvisades det nybyggda biblioteket, det papperslösa kommunledningskontoret, fullmäktigesalen och aulan.

I efterföljande rundturer i kommunen kom vi att passera ”Enköpings-parken” en större öppen yta som står till vår kommuns förfogande. Ett besök på Yrkesinstitut Livia gav oss information om skolans utbildningar av bland annat trädgårdsmästare och undersköterskor. Livias rektor och ansvarig lärare för trädgårdsutbildningen, var intresserade av kontakt med Yrkeshögskolan i Enköping. Kontakt har även etablerats mellan Livias vårdutbildning och Kungsgårdens finska avdelning i Enköping.

S:t Karin med 33 000 tusen invånare har en omedelbar närhet till Åbo med sina 246 000 invånare.

Sverigefinska tematräffar på Villa Sandgatan

På Villa Sandgatan har en referensgrupp med tjänstemän från Vård- och omsorgsförvaltningen och sverigefinska representanter träffats en gång i månaden för att lyfta frågor som rör finskspråkiga äldre/seniorer. Denna arbetsgrupp har bland annat planerat för de sverigefinska tematräffar som hålls en gång per månad.

På sverigefinska tematräffar samlas finsktalande seniorer och under 2018 bland annat fått information av Anders Wikman som berättat om samhällsbyggnad. Föreläsning om livsglädje - inspirationsföreläsning av Satu Bermell (föreläsning på finska) "Den moderna människan behöver ibland hjälp för att höja sin livskvalité" . Denna föreläsning var så populär att Satu återkom ännu en gång under våren på en återträff.

Elisabeth Sköld som är kommunens äldreombudsman och som även ingår i referensgruppen, var på oktober månads tematräff och informerade om olika boendeformer för seniorer i Enköpings kommun.

Erkki Lahti och Terttu Miettunen är två finskspråkiga volontärer som har hjälpt till vid dessa träffar och ordnat med kaffe och skapat en trevlig stämning.

Seniorrådgivning på finska

Även 2018 har kommunen kunnat erbjuda seniorrådgivning på onsdagar av Anja Johansson som är en av kommunens finska volontärer som lett finsktalande seniorer rätt i olika frågor. Anja har också hållit i språkkurser för seniorer och kommunens medarbetare och även en kvällskurs för blandad ålder från barn till vuxna.

Friskvård på finska

Friskvårdsledare/volontär Markku Välilä har lett finskspråkig vattengymnastik i idrottshusets rehab-bassäng, där man givetvis spelat finsk musik som en del av friskvården.

På Kungsgården har volontären Aila Uusimäki läst böcker på finska på den finska avdelningen.

Volontärverksamhet

Jag blev under våren inbjuden att delta på ett möte med kommunens volontärverksamhet. Där jag fick möjlighet att berätta om nationella minoriteter och vad finskspråkigt förvaltningsområde innebär, framförallt om hur vi arbetar i Enköpings kommun för att utveckla och främja det finska språket.

Finsk avdelning på Enögla förskola

Niina och Liisa på Enöglas finska förskoleavdelning gick i mars på en två dagarskurs på Finlandinstitutet. Kursen riktar sig till sverigefinska förskole -pedagoger. De fick bland annat höra om nya vindar inom förskolepedagogiken från Finland – på finska. Teori varvades med övningar för att stärka finska språkkunskaper. De talades endast finska under dessa dagar vilket var bra övning för att stärka språket.

Under kursen får deltagarna även nyttiga tips om nya böcker, spel och digitala metoder. De fick även öva på att utveckla gruppdynamik, interaktion, olika grupproller och nya övningar som uppmuntrar barnen att röra på sig. Kursledare Raija Airaksinen-Björklund var inspirerande och gjorde att kursen var väldigt intressant. På kursen skapades även kontakter med finska förskolepedagoger i övriga förvaltningskommuner i landet.

Kommunala finska samrådet

Kommunala finska samrådet hade 3 möten under året , ett av dessa hölls på Kungsgårdens omvårdnadsboende. Aktivitetsledare Aila Mattila hälsade välkommen och berättade att Kungsgården invigdes januari 2013 och efter sommaren 2013 startades den finska avdelningen . Hon berättade att varje vecka har det en finsk timme då de bland annat läser böcker, diskuterar om olika ämnen, som tex att berätta om barn och ungdomstider i Finland. De spelar och sjunger och dansar tillsammans med personalen. Aila skriver veckoschema på svenska och finska. På Kungsgården finns även en bastu. På den finska avdelningen bor 8 finsktalande och ytterligare 3 på demensavdelningen. Det har totalt bott 20 finsktalande under de fem år som avdelningen funnits.

Under året beviljades studieförbundet Vuxenskolan bidrag från statsbidraget för att genomföra kreativa konstaktiviteter på den finsktalande delen av Kungsgården i Enköping. Ledare Anne Harbom Jäderlund ledde denna aktivitet där deltagarna fick skapa och måla keramik, skapa vimplar, collagebilder, måla på tyg och göra blommor i glasburk. Under träffarna har man även sjungit folkvisor. Träffarna var mycket uppskattade av både boende och personal och det var många skratt under tiden.

Kommunala finska samrådet höll sitt sista samråd i oktober för denna mandatperiod, och det betydde att samtliga representanter för minoritetsföreträdare och förtroendevalda gjorde sitt sista möte och även ordförande Helena Proos.

Utvärdering

En utvärdering gällande arbete i Kommunala finska samrådet gjordes under slutet av året och det kom in 9 svar. Utvärderingssvaren var positiva. 87 % tycker att vi fullföljt vårt uppdrag , 87 % tycker att det är viktigt att det är ett Kommunalråd som är ordförande i samrådet. De flesta, 75 %, tycker också att det varit ett öppet debattklimat och 87 % anser att de har kunnat påverka de frågor som tas upp i KFS.

På frågan om administration (som kallelse, mötesanteckningar, justering) och på frågan om möteslokal har samtliga tyckt att det varit bra.

87 % tycker att möten 4 gånger per år har varit lagom.

På frågan gällande hur vi kan utveckla möten har nedan synpunkter framkommit:

  • Skulle vara bra om man fick fler yngre personer med i gruppen
  • Även kommundirektör vara med en gång
  • Att politikerna och tjänstemän som är kallade kommer till mötena, alltså prioriterar våra möten
  • Önskar att fler var mer insatta och engagerade. Det skulle väcka till en större debatt och insikt i frågor.
  • Drivet har varit bra
  • Diskussionerna har styrts väldigt hårt - man har inte kunnat ta upp saker så som man hade velat.

Kommunala finska samrådets mötesanteckningar publiceras på svenska och finska på kommunens hemsida.

Elever från Westerlundska gymnasiet

Under senhösten intervjuades jag som samordnare av två elever från WGY som arbetat med ett projekt gällande nationella minoriteter och ställde frågor rörande hur vi i kommunen arbetar med finskspråkigt förvaltningsområde.

Kultur

År 2018 har två finska filmer visats, på våren visades filmen ” En man och en baby” - Villa. Volvo. Vovve. Livet leker för stjärnreportern Antti Pasanen som snart ska bli pappa. Men utanför BB tar flytet slut.

På hösten visades den välkända filmen ”Okänd soldat”, denna film visas alltid i finsk TV på Finlands självständighetsdag . Denna version som är den tredje var en nyproduktion av Aku Louhimies , en berättelse om en truppenhets tjänstgöring som varar i tre år under finska fortsättningskriget. Filmen är baserad på en roman av Väinö Linna. Filmen visar hur dessa män förenas av vänskap, humor och viljan att leva på sin väg dit och tillbaka. Kriget förändrar livet för alla soldater samt för dem på hemmafronten, och lämnar också sin prägel på hela nationen. Filmerna som visas är med finskt tal och med svensk text .

Nomineringar till KFS

Valåret 2018 påverkade även arbetet med finskt förvaltningsområde då nya företrädare till Kommunala finska samrådet skulle nomineras. En annons med frågan ”Vill du vara med och påverka?” fanns att läsa i Enköpings-Posten och i finskspråkiga nyhetsbrevet.

Under hösten kom det in 9 namn från sverigefinländare som var intresserade att delta i Kommunala finska samrådet under åren 2019 – 2022. Samrådsgruppen är ett rådgivande organ, som syftar till att ge den sverigefinska minoriteten i Enköpings kommun möjlighet till inflytande i de frågor som berör dem. Den ska verka för en positiv utveckling av Enköpings kommun som finskt förvaltningsområde. Särskilt viktiga att diskutera är frågor som rör förskoleverksamhet, äldreomsorg, ungdomsfrågor samt biblioteks- och annan kulturverksamhet.

Finskspråkigt Nyhetsbrev

Fem gånger och till ett 100 tal prenumeranter skickades under året ett nyhetsbrev ut på tips på finskspråkiga aktiviteter och finsk kultur i Enköpings kommun. Sammanställning och utskick av nyhetsbrevet har Evelina Johansson på kommunikationsavdelningen ansvarat för.

Referensgrupp ”sverigefinska kulturgruppen” träffades under året vid ett par tillfällen då man tillsammans med sverigefinska representanter och kultursekreterare Sofia Lindstedt, Emma Nelson , Thérèse Tangen och Maria Ekmark från Upplevelseförvaltningen diskuterat och tillsammans planerat för finsk kultur som film från Finlandsinstitutet , författarmöten samt planerat för sverigefinska familjedagen mm.

Finsk läsecirkel på biblioteket

På biblioteket har finsk läsecirkel på gått under hela året i ledning av Markku Välilä, varannan torsdag träffas ett gäng och läser och diskuterar böcker det läst. På kommunbiblioteket finns ett stort utbud av finskspråkiga böcker och filmer.

Biblioteket fick i september besök av författaren Ella Laurikkala som på finska presenterade sin bok ”Siirtolainen”(utvandrare).

Novell skrivarprojekt

Under året har författare Jorma Keskitalo startat projektet - novell skrivarkurs. En handfull svensk-finska enköpingsbor skriver noveller om sina liv och om hur de hamnade i Enköping. Resultatet av detta kommer att bli en bok som lanseras lagom till julen 2020.

Nationella minoriteters nationaldagar

Enköpings kommun uppmärksammar samtliga nationella minoriteters nationaldagar med informations folder och flaggning (bordsflaggor) i Kontaktcenter och på biblioteket

De datum och dagar som uppmärksammas är, 6 februari Samefolkets dag , 24 februari Sverigefinnarnas dag , 8 april Romernas nationaldag , 15 juli Tornedalingarnas dag

Vi flaggar också som vi gjort sedan 2013 , och som nu blivit en tradition i vår kommun på Finlands självständighetsdag den 6 december på Torget och utanför Kommunhuset.

Sverigefinsk familjedag

Lördagen den 17 november var det Sverigefinsk familjedag på biblioteket med finsk kultur för barn och seniorer. Dagen innehöll bland annat ”Dansa en bok”. En sagostund där barnen själva var med och formar vad som händer, en metod där dans och musik stimulerar till språkinlärning och eget skapande.

Föreställningen ”Andy Räppäri” en saga berättad av artisten Jesse Piisinen om Andus resa till att bli en rapstjärna.

Musikunderhållning stod Trio Kontrast för, en trio som spelar i Sverige , Finland och Spanien höll en konsert med allt från Bellman till Bo Kaspers och finsk tango.

Under dagen fanns även Jorma Keskitalo och Anneli Tikkanen-Rozsa , Finn-kirjas representanter på plats för att berätta om föreningen Finn-kirja och även inspirera besökarna att skriva novell. Det fanns även finska böcker till försäljning.

Finskspråkiga läsecirkeln som träffas regelbundet på biblioteket var på plats för att inspirera fler att delta .

Enkät undersökning

Som tidigare år gjordes även en enkätundersökning på finskspråkig service och önskemål . Fråga som ställdes var vad tycker du om vårt finska utbud inom, förskola, äldreomsorg och kultur. På samtliga områden var svaren positiva och fick högt betyg. På frågan Vad ska vi prioritera blev svaret , finskspråkig personal följt av äldreomsorg, träffpunkter och finsk kultur. Det kom även in tips på förbättringar som att mer information till allmänheten/mera information också till svenskspråkiga om finländare .

Äldreomsorg

På Vård- och omsorgsförvaltningen har Nina Lehto-Öberg under året arbetat med att ta fram ny rutin för biståndshandläggning för finsktalande , som att biståndshandläggarna informerar den enskilde om rätten att använda finska i kontakter med förvaltningen.

Till Vård- och omsorgsförvaltningens olika verksamheter har Språkrådets svensk-finska ordlista med omsorgsord och fraser beställts och delats ut av samordnare.

Finskspråkig förskola

På avdelning Gul på Enögla förskola som är en både svensk- och finskspråkig avdelning arbetar Niina Ishanin Hällstrand som finskspråkig pedagog.

På avdelningen har man gjort utflykter, lekt, skapat teater och läst sagor på både finska och svenska. På så vis använder de finska i vardagen. Vissa förmiddagar är särskilt vikta mot den finskspråkiga verksamheten. Då arbetar man med ett tema, exempelvis kroppen, och lär barnen vardagsord för temat på finska. De dramatiserar ofta en saga som barnen är med och skapar. Läser böcker på finska och sjunger finska sånger, där även de barn som inte har finska som språk kan vara med och lära sig orden. De går till återbruket med förpackningar och sopsorterar det är ett bra tillfälle att ge barnen ett större förråd av finska vardagsord. Varje månad gör de någon lite större utflykt. Det kan vara en resa till ett museum så som Pelle Svanslös-museet i Uppsala, då har det först läst om Pelle Svanslös på finska. De följer säsonger och uppmärksammar traditioner. De brukar till exempel åka och se på finsk majbrasa, och uppmärksamma Finlands självständighetsdag. Vid jul äter de finskt julbord och delar ut julklappar tillsammans med pensionärerna på den finska avdelningen på Kungsgårdens omvårdnadsboende.

Enköpings finska förening Sampo

Finska föreningen Sampo, har under året genomfört aktiviteter med stöd av statsbidraget för finskspråkigt förvaltningsområde .

På Finska föreningen Sampo har bland annat Morsdag firats i maj och Farsdag i november. Två traditionella kulturaktiviteter som uppskattas av många. Att tillsammans fira mors och farsdag är en del i att främjar det finska och är en del av finsk kultur i Enköping. Ett gott initiativ av finska föreningen Sampo är också att samla till traditionellt ”Lilla jul” firande och att verka för att traditioner hålls levande för barn och unga , ett sätt att föra språket och kulturen vidare. Samt att samla till familjedag i syfte att alla Enköpings finska familjer ska få träffas och skapa kontakter och stärka det finska framförallt för barn och unga.

Språkpaket från Sverigefinska ungdomsförbundet

Ett informationspaket till nyblivna föräldrar har delats ut till öppna förskolan . Språkpaketet är ett inspirationsmaterial från Sverigefinska ungdomsförbundet , ett sätt att uppmuntra föräldrar att tala finska med sina barn.

Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget

I april höll Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget informationsträff om nationella minoriteter. På programmet fanns bland annat: redovisning av uppföljningsrapport 2017, en rapport om hur vi i kommuner arbetar med nationella minoriteter, aktuell information från regeringen angående minoritetspolitik, information från minoritet.se, rapport om romsk inkludering och språkrapporten från samiskspråkcentrum.

Nätverk

Under våren och hösten har jag som samordnare och Järfälla kommuns projektledare Kirsti Jolma träffats för kunskap och erfarenhetsutbyte . Vi fick även inbjudan till Sverigefinska skolan i Stockholm där Kirsti är ordförande.

Höstens första nätverksmöte med finskspråkiga förvaltningskommuner hölls i Håbo kommun av samordnare Risto Hurskainen. Liselott Grahn Elg hälsade välkommen och berättade kort om Håbo kommun. Mötet fortsatte med kort rapport från deltagarna och arbetet i respektive kommuner och om aktuella glädjeämnen och utmaningar.

I oktober var det åter nätverksmöte då i Sundbybergs kommun . På programmet fanns bland annat genomgång av kommande lagändringar inom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och ett föredrag av författare Maja Hagerman om boken ”Kära Herman” som berättar om Herman Lundborg och rasbiologi.

Kulturdepartementet

Den 4 december hölls en konferens i Stockholm av Kulturdepartementet. Inledningstalare var Alice Bah Kuhnke , kultur och demokratiminister. Dagen innehöll information från Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget. Internationella åtaganden och nationella lösningar, praktiska exempel på äldreomsorg, nationella minoriteter i beslutsprocesser. Lennart Rohdin, minoritets sakkunnig talade om ”Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk – en del av samhälle”. Erik Adell Hellström från kulturdepartementet informerade om förändringar i den minoritetspolitiska strategin och om förändringar i minoritetslagstiftningen från och med januari 2019.

Finlands ambassad

I december var Enköpings kommuns samordnare för finskspråkigt förvaltningsområde inbjuden till seminarium på Finlands ambassad, där bland annat Sverigefinländarnas delegations språkpris delades ut, 2018 års pris gick till Marko Lehtosalo – Markoolio.

Gala på Finladsinstitutet – då årets sverigefinne koras

”Finska samordnare i Sverige” var nominerade. Paula Hautala och Tarja C Björkenö deltog i festligheterna på Finlandsinstitutets gala då årets sverigefinnar koras den 30 november. Galan direktsänds i Sveriges Radio och Sisuradio. Årets sverigefinne 2018-priset gick till sverigefinska diskuskastaren Daniel Ståhl. Årets Sverigefinnar arrangeras i samarbete med Sisuradio Sveriges Radio, SVT, tidningen Ruotsin Suomalainen och Finlandsinstitutet i Stockholm.

Tack

Jag vill avsluta verksamhetsberättelsen för 2018 med att tacka alla som varit delaktiga i att stärka det finska i Enköpings kommuns .

Speciellt tack till volontärer, finska föreningen Sampo, deltagare i referensgrupper, tjänstemän, medarbetare och alla övriga sverigefinländare.

Tack till Kommunala finska samrådet, ordförande Helena Proos, Terttu Virmelä, Leena Määttä, Johanna Hongisto Grundström, Jaana Kallio Hemlin, Markku Välilä ,Heikki Titiinen , Jan Hannebo, Stefan Forslund, Marié Karlström och Åke Hedén.

Visioner

Som alltid finns det visioner och detta är några vi har kvar att uppnå:

  • Framtagande av riktlinjer för kommunens arbete med nationella minoriteter
  • Uppsökande verksamhet för 80+ på finska och uppsöka änkor och änklingar
  • utställning Damer
  • Kungsgårdens projekt – sommarvikarier från Kaarina/Finland
  • Kartläggningar från respektive nämnd.
  • Gymnasieprogram - inriktning nationella minoriteter – förslag att på gymnasieprogram ”Vård och omsorg ” och ”Barn och fritid” ha inriktning nationella minoriteter. Att ha gymnasieprogram som profilerar just detta med nationella minoriteter och minoritetsspråk kan locka unga att söka sig till Enköping och vårt gymnasium. Som finskspråkig kommun ska vi verka för att ha tillgång till personal som behärskar språket. För att uppnå detta behöver vi unga som utbildar sig i dessa språk och kulturer.
  • Finskspråkigt serviceboende/omvårdnadsboende/demensboende
  • Finskspråkig ungdomsverksamhet
  • Finskspråkig telefonservice för äldre
  • Finskspråkig hemtjänst
  • Vänortsutbyte med Kaarina – ungdomar får möjlighet att stärka sin finska
  • Bok med berättelser av sverigefinländare i Enköping (är på gång !)

”Handlingsplanen för minoritetsfrågorna ska hamna en våning upp och inte vara vid sidan av som det är i dag”